Med utgångspunkt i den snabba teknikutvecklingen och användarbeteendet kring mobila sporttjänster – både för utövaren och för upplevelser av sport, har det blivit en unik möjlighet för Sverige att positionera sig som ett av de ledande länderna när det kommer till sportinnovation och sportteknologi. Vi kan förvänta oss mer av uppkopplade sportupplevelser, digitala tjänster och produkter för utövande och konsumtion av sport. I följande inlägg ges inblickar i sportens värld med innovationer och olika möjligheter till stöd för att vara en entreprenör inom sport.
Varför sport och entreprenörskap?
Sport är inte bara roligt utan bidrar också till en lyckligare och friskare befolkning. Idrottsrörelsen är en stark samhällsaktör och spelar ekonomiskt och socialt en viktig roll i samhället. Idrotten skapar sysselsättning och välfärd, bidrar till förbättrad möjlighet till etablering på arbetsmarknaden samt är ett bidrag i den alltmer växande upplevelse- och besöksindustrin. Effekten av mer idrottande blir indirekt minskade hälso- och sjukvårdskostnader, minskad kriminalitet, ökad integration och förbättrade skolresultat.
Fysisk aktivitet och rörelse sätter i gång flera hälsosamma förändringar i kroppen. Man känner sig gladare, sover bättre, kan lättare hantera stress och hålla vikten. Motion kan fungera som medicin så väl i förebyggande som behandlande syfte. Den kan även komplettera och i vissa fall även ersätta läkemedel. Fysisk aktivitet har bevisat att det ger en betydelsefull effekt på sjukdomstillstånd så som högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ont i ryggen och depression.
Det var sporten, nu till entreprenörskap. Entreprenörskap är väl förknippat med att starta och driva företag. Tillsammans med sport blir det fokus att starta och driva nya företag inom sportindustrin. Varför detta är en bra kombination är för att entreprenörskap och sport kan skapa produkter och tjänster som kan inspirera till en mer aktiv vardag och som hjälper motionärer såväl som elit till att nå sina sportsliga mål (fler motionärer som tränar och fler svenska OS-medaljer). När det kommer till att starta nytt talas det nystartade företaget oftast som “att man driver en startup”, vilket tillsammans med andra termer förklaras mer i nästa avsnitt.
Startuptermer
Några termer som ofta tillämpas när det kommer till entreprenörskapsvärlden är följande: Inkubator, Accelerator, Startup och MVP.
Inkubator – Begreppet inkubator används sedan 1959, och står i princip för en fysisk plats för nya företag. Man vänder sig uteslutande till företag i ett startskede och erbjuder ofta lokaler och kompetens inom områden som nya företag behöver – marknadsföring, träning på att pitcha och kommunicera, nätverk, affärskoncept, utvärdering av teknik, etc.
Accelerator – En accelerator är lik en inkubator, men brukar sägas stå för en liten annan syn på sin roll. I samband med IT-krashen fanns det gott om exempel på nystartade företag som förbrukade stora resurser utan att, visade det sig, egentligen ha producerat speciellt mycket bestående värde. Efter detta konstaterande gick det inte längre att bränna investeringar utan att ompröva om företagets erbjudande/tjänst kommer att hålla. Man behöver alltså snabbare utsätta företaget för marknadens prövning. Man behöver accelerera inkubatorn.
Startup – En “startup” är ett innovativt, nystartat företag som är designat för snabb tillväxt. På sätt och vis är de marknadsekonomins fotsoldater, de som går allra längst fram, vinner de största segrarna och är allra modigast men som också tar störst risker.
MVP (minimal viable product) – Förkortningen har traditionellt betytt “Most Valuable Player”. I startupsammanhang handlar det om “Minimum Viable Product” eller den enklaste gångbara produkten. Så fort bolaget har en fungerande produkt skickar man ut den för att se hur användarna reagerar och sedan finslipar man den utifrån användarnas respons. Syftet är att olika fel ska avslöjas och rättas till så tidigt som möjligt.
Innovationsstödet TENKAN-TEN
Det finns flera olika sorters innovationsstöd runt om i världen. Ett av dessa är acceleratorsprogrammet TENKAN-TEN, som ska revolutionera idrotts- och hälsosektorn och de som ligger bakom satsningen är ASICS i Barcelona.
Syftet med programmet är att hitta möjligheter som kan hjälpa ASICS att uppmuntra världen att röra på sig. Detta sker i linje med deras varumärkeskampanj “I MOVE ME”, för att lyfta fram den personliga rörelsen genom sport och välbefinnande. ASICS TENKAN-TEN erbjuder programmet till startups som redan har passerat MVP-fasen, validerat marknaden och har en viss dragkraft. TENKAN-TEN är ett fyra månaders program från mitten av september och slutar i januari 2019 med en Demo Tour, vilken passerar genom några av Europas ledande och innovativa städer: Berlin, Paris, London och Barcelona.
Varför ska en startup gå med i ett sådant program? Det är nämligen så att många inkubatorer och acceleratorer erbjuder stora ekonomiska resurser men även andra stöd. De företag som ingår i detta programmet kommer att få 30 000 euro till sitt projekt, men även tillgång till ett globalt nätverk av detaljhandel och ett brett utbud av chefer på hög nivå, branschexperter, riskkapitalister, framgångsrika grundare och mediekontakter. Helt enkelt en miljö som erbjuder ekonomiska och humana resurser för att ta din startup till nya höjder.
“Our mission is to get the world moving by offering the highgest quality products and services. Sport, wellbeing and health are very important pieces to achieve it.”
– Emilio Risques, VP of New Business and Innovation of ASICS EMEA
Svenska sportstartups
Enligt den Europeiska Sport Tech rapporten 2018 är Norden på andra plats när det kommer till flest Sport Tech startups. Enligt den rapporten finns det 1000 startups i Norden varav 500 av dessa i Sverige och 30 % av de 500 har tillkommit de senaste två och ett halvt åren. De svenska sportstartups blir mer och mer synliga för omvärlden och det finns några få platser för dig som driver eller vill start upp en sportstartup där du kan få hjälp med olika innovationsstöd inom sportområdet i Sverige.
I Sverige finns det alltså i dag ett antal aktörer som på något sätt bidrar till sportinnovationer, till exempel: Dala Sports Academy i Falun, Sportteknologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, SportUp North i Västerbotten och Peak Innovation i Östersund.
Sportstartups via Dala Sports Academy
“Dala Sports Academy – från idé till innovation för hälsa”
Ett av de svenska sportinnovationsstöden är Dala Sports Academy, vilket är ett EU-finansierat projekt som håller till vid Högskolan Dalarna. Projektet ingår under ett av EU:s fyra insatsområden vars syfte är att bidra till smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Projektets syfte är att effektivisera vägen från idé till innovation inom området idrott och hälsa genom att erbjuda affärs- och företagsutveckling, utveckling av produkter och tjänster samt kunskaper till projektets målgrupper. Projektets målgrupper är små och medelstora företag, innovatörer, entreprenörer och akademin.
Detta initiativ visar på en intressant och stark sammansättning genom att vara länken mellan projektets målgrupper och samverkansparter i form av näringsliv, idrottsorganisationer, offentlig sektor och forskare. Med detta vill Dala Sports Academy skapa en hållbar tillväxt över livscykeln och utgöra en stark entreprenöriell miljö inom idrott och hälsa. För att få en inblick vad som finns som sportstartups kan du i följande digitala presentation se vilka de olika sportstartups som de har hjälpt framåt.
Sportidealistens lärdomar
Med dagens utveckling av teknologi och stödsystem dyker flera olika entreprenörer upp i Sverige med ett fokus på sportindustrin. Det skapas produkter och tjänster som kan inspirera till en mer aktiv vardag och som hjälper motionärer såväl som elit i att nå sina sportsliga mål (fler motionärer som tränar och fler svenska OS-medaljer). Med nya arbetssätt, nya och smarta produkter och tjänster kan sporter blir mer tillgängliga för fler utövare, och mer interaktiv för åskådare och publik, både de som är fysiskt på plats och de som följer event i realtid eller repris i något digitalt medium.
Sverige har traditionellt sätt inte en kommersiell syn på sport, utan snarare att sport är en del av våra vardagliga aktiviteter och bygger på deltagarkulturer samt frivilligt och ideellt arbete. Här finns det stora möjligheter till att öka vår ekonomiska vinst från sporten. I och med ny teknik som t.ex. sensorarmband, smarta klockor, pulsmätare och smarttelefoner, skapas förutsättningar för en mer personligt anpassad och distribuerad träning. Det har uppstått alternativa organisationer för sport och coachning, t.ex. löparklubbar på nätet, digitala personliga tränare och appar som guidar dig genom yogapasset, såväl som mäter din hastighet i skidspåret. Avslutningsvis uppgick försäljningen av aktivitetsmätare under 2013 till 290 miljoner USD. Dessutom förväntas det finnas 5,6 miljarder smarta telefoner 2019 och 110 miljoner sålda wearables under 2018. Det finns minst sagt en spännande framtid för sportbranschen.
Arbetar du med en framtida sportstartup eller vill börja utveckla en så hör gärna av dig till Jakob!
Om du gillar detta eller vill veta mera så är följande inlägg på liknande tema:
Framtidens motionsidrott av goda exempel
Framtidens sportutbildningsteknik
Sportentreprenörer titta hit
På återseende med mer lärdomar som ökar din kreativitet inom sportens värld.
