Tidigt född lika med bäst?

Sportidealisten Sport Management Idrottsvetare SportJobb IdrottsJobb RAE Talang SportTalang

Är barn mest idrottsaktiva?

Statistiken visar att barn och yngre tonåringar idrottar mest. 157 000 barn idrottar i en förening varje dag om man slår ut träningstillfällena på veckans alla dagar år 2016. – Idrottsstatistik.se

 

talang Elitidrott Sport Management Sportidealisten Idrottsvetare SportJobb IdrottsJobb

Enligt grafen ovan visas en nedåtgående fördelning av aktivitetsstöd från 7-12 år till 25 år. Lokalt aktivitetsstöd (LOK) är statligt stöd som ges till föreningar som registrerar närvaro på träningarna. Under år 2016 registrerades drygt 58 miljoner träningstillfällen. Är det en rättvis syn att barn och ungdomar idrottar mindre för varje år som går efter 7-12 år? Möjligen kan det vara föreningar som inte är noga, men troligtvis inte med tanke på den stora lutningen av grafen.

En möjlig faktor till detta är talangjakten på de bästa spelarna för att vinna så mycket som möjligt. Ni har säkert läst rubriker som:

Två av hundra i landslagen är födda i sista kvartalet (oktober-december)

Idrottsforskare: Varannan svensk talang missas

Januaribarn mer framgångsrika

Fördelen: Att vara född tidigt på året

Siffrorna som avslöjar ungdomsidrotten

Är tidigt födda idrottare de som blir de främsta idrottarna?

Talangjakten har varit och fortsätter att vara ett hett ämne och ofta talas det om att de som är tidigt födda är de som når längst i idrottskarriären. Denna diskussion brukar gå i namnet Relative Age Effect (RAE). RAE kan vidare förklaras som att räkna ut vilka kvartal idrottare i en population är födda i. Där de bästa spelarna som väljs ut oftast tillhör det första kvartalet (januari-mars).

Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ett stödprogram för unga lovande elitidrottare, även kallade ”talanger”. Detta begrepp har också varit en het diskussion genom åren, speciellt begreppet ”talangselektion”. För att förtydliga vad det innebär skriver SOK enligt följande:

Talangselektion

SOK genomför varje år två talangselektioner dit de olympiska specialförbunden kan nominera de talanger de tror mest på inom sin idrott. Dessa aktiva scoutas sedan av SOK. Eventuellt kallas de till en så kallad talangselektion. Under två dagar får de aktiva göra fysiska tester och hälsoundersökningar samt träffa SOK:s sportchefer och beteendevetare under en personlig intervju.

Intagningskriteriet vid talangselektionerna är att den aktive ska bedömas ha kapacitet och att förutsättningar kan skapas för att nå världstoppen inom 3-6 år.

Fast alla når inte elitidrotten och hamnar i SOKs elitprogram. Se bara de artiklarna som länkades här ovan. Det har exempelvis varit många lag inom fotbollen där kroppsstorlekarna skiljer. Är det ett barn som växt lite mer kan den anses vara mer talang på sättet att den vinner alla dueller och således tas ut i alla matcher. Det är här det är farligt, för många tränare där ute tror att vinna är det viktigaste. Det skapas ett måste för att vinna, vinna, vinna och då måste ”de bästa” spelarna spela. Fast eftersom barn växer i olika takt både mentalt och fysiskt bör sådan selektering ske på äldre år och kanske inte runt tio år?

RAE med en ny metod

Torsten Buhre och Oscar Tschernij har i en artikel visat ett nytt sätt att se på RAE.

De förklarar att deras primära syfte med deras artikel är att väcka nya tankar kring metodologin, att statistiskt identifiera RAE. De vill också visa att flera idrotter kan behandlas på samma sätt. Just i denna studie är det simning som är behandlat och att det blev simning var bara en slump enligt författarna.

I artikeln skriver de att selektering av talanger inom idrott ofta ses utifrån barnens fysiska mognad och anses således vinna tuffa närkamper, hoppa högre eller kasta en boll hårdare. De tar upp andra studier som har förklarat detta med hjälp av att mäta längd och vikt och även olika prestationsvariabler. Många av dessa studier har sedan tillämpat en metod där man tittat på populationen över ett år och att det finns lika många idrottare i varje kvartal, vilket författarna menar att det inte behöver vara sant.

Så vad har Burhe och Tschernij gjort? Istället för att titta över antalet födda per kvartal under ett år har de genomfört en longitudinell studie där de har kollat igenom simmare födda 1998,1999 och 2000, både flickor och pojkar. De har följt hur fördelningen av antal simmare ser ut för varje år från åldern 8 ända fram till 16 år med hjälp av en databas från det svenska simförbundet.

Tabellen nedan visar beskrivande data för de olika åldersgrupperna där G står för flickor och B för pojkar.

Beskrivande data Svensk simning Sportidealisten Idrottsvetare SportJobb IdrottsJobb SportManagement

Vill man ha detaljerade förklaringar för hela studien rekommenderas att läsa den här. Vad som visas i tabellen är helt enkelt antalet resultat genom olika tävlingar under åtta år, följt av en procentdel av tävlingsdata som fått exkluderas av olika orsaker. Minst identifierades 521 olika deltagare i pojkar födda 1998 och i gruppen med mest antal olika deltagare identifierades i flickor födda år 2000.

ASP står för åldern för en specifik mättad sportpopulation. Vidare förklarar författarna bakgrunden med det som mätpunkten för en befolkning när rekryteringsgraden av nya idrottare och idrottare som slutar är lika. Detta skapar det högsta antalet deltagare inom en sportspecifik åldersgrupp i förhållande till den nationella befolkningen. Åldern när detta inträffar kan definieras som ASP. Alltså, deltagare som slutar mot nya deltagare som tillkommer. Detta tar hänsyn till att idrottare som slutar, kan eventuellt fortfarande delta i en annan sport och har således en chans att väljas i framtiden. I denna hänvisade studie innebär resultaten från tabellen att respektive grupp varit 12, 12, 12, 11, 13 och 12 år, där antalet tävlande simmare slutade att öka. Detta är alltså åren då populationerna för respektive åldersgrupp hade som mest tävlande. Det vill säga, efter denna ålder började antalet tävlande minska och samtidigt skedde någon form av selektering.

Tidigt födda är en myt

Är verkligen alla som är tidigt födda mest representativa? I följande figur visas fördelningen av antalet deltagare i de fyra kvartalen vid ASP utifrån åldersgrupp per pojk- och flickgrupp. Inte en enda av dessa åldersgrupper av de som är födda i första kvartalet är dominerande.

Sportidealisten Sport Management Idrottsvetare SportJobb IdrottsJobb Selektering Talang

Sportidealistens lärdomar

Under många år har forskare och idrottsledare med flera tittat på ålder och talang över ett år, istället för att följa med under längre sikt för att se vilka månader som skiljer sig år till år. Oftast har vi tittat på hur de tidigt födda presterar bättre i tävlingar eftersom de ofta har utvecklats längst i deras fysiska mognad. Denna talangselektering från första kvartalen har Buhre och Tschernij visat på att det inte kan baseras på ett år.

Tidigare har man studerat detta genom att ta ett stickprov under en viss tid i en idrottarpopulation och sett på representationen av idrottare per kvartal. Visst säger det något. Skulle man däremot studera och följa en population år för år så säger det mer om selektering och avhopp.

Avslutningsvis är det skrämmande att flest idrottar som tioåringar, sen minskar det. Det är okej att förlora matcher, det viktigaste är inte att ta ut bästa laget enligt individernas ”talang” där och då utan tänk på att uppfostra så många som möjligt så länge som möjligt.

 

Om du gillar detta eller vill veta mera så är följande inlägg på liknande tema:

Framtidens barn och ungdomsidrott

Kunskapen om inkludering

Lärdomar från en föreningskonsulent

Vore kul att få veta dina åsikter. Vad lärde du dig ovan? Vad vill du ha mer eller mindre av? Låt mig veta. Du får gärna mejla Sportidealisten eller ta kontakt på sociala medier (Twitter lägg till #Sportidealisten så jag hittar den & LinkedIn) om du vill veta mer. Du hittar alla kontaktuppgifter längst ned på sidan.

På återseende med mer lärdomar som ökar din kreativitet inom sportens värld.

Har du anmält dig för månadens trendspaning? Om inte så klicka här!

Sportidealisten Sportjobb Idrottsjobb Idrottsvetare Sport Management Idrottstrender Sporttrender SportStartUp SportEntreprenör

1 kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s