Att fysisk aktivitet som idrott kan bidra med god hälsa, både fysiskt och psykiskt är ingen nyhet. Under mitten av januari kom en ny rapport ut gällande ungdomars hälsa och det var en tråkig läsning, “De flesta skolelever rör sig för lite”. Folkhälsomyndigheten har undersökt barn och ungdomars hälsa och här får du veta vad det innebär och vad vi kan göra åt det.
(Missade du förra veckans inlägg? Ingen fara, du hittar den här: Så blev svensk fotboll digital)
Skolbarns hälsovanor
Folkhälsomyndigheten genomför undersökningen Skolbarns hälsovanor var fjärde år tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO). Det är en enkätundersökning bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Siffrorna från den senaste undersökningen representerar 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet (en svarsfrekvens på 42 procent).
Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor finns två positiva saker att lyfta fram:
- användning av alkohol och tobak fortsätter att minska (nere på historiskt låga nivåer)
- färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen
Men samtidigt…
- många barn och ungdomar sitter för mycket under sin vakna tid.
Världshälsoorganisationen, WHO rekommenderar minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Enligt resultatet från den senaste undersökningen rör sig ungefär var nionde 15-årig flicka tillräckligt i jämförelse med var fjärde 11-åriga pojkar som rör sig minst en timma om dagen.
Det är dags för oss alla att ändra på detta stillasittande. Vi kan hjälpa till på olika sätt, men vi måste se till att visa att det finns många olika möjligheter och visa att rörelse är kul. Frågan är, vad är lösningen?
– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Det digitala förstör
I en krönika i Idrottens Affärer skrevs det att digitaliseringen är hotet till barn och ungdomars hälsa.
Göteborgs universitet har i en undersökning påvisat att våra ungdomar rör sig mindre och mindre, mätt i antal steg per dag. 24 procent färre steg för 14 åriga flickor och 30 procent för pojkar i samma ålder.
Huvudorsaken säger forskarna är inte helt förvånande digitaliseringen i form av mobiler, paddor och datorer som tar en ökande andel av ungdomarnas liv.
Vidare kan man läsa att idrotten inte hänger med i utvecklingen och att det är idrotten som behöver utvecklas för att faktiskt erbjuda idrott hela livet.
Att vara innovativ handlar inte om att leverera det kunderna/medlemmarna vill ha, det handlar om att ge dem något de behöver och vill ha, men inte vet om.
Oanvända ytor bör användas
Samtidigt som barn och ungdomars hälsa är en het debatt, så är en annan het debatt att idrotten borde vara med i plan- och bygglagen. I dagsläget är det ingen idrott som prioriteras. Idrottsrörelsen ifrågasätter detta eftersom vi vet vad idrott betyder och ger samhället. Om ett nytt bostadsområde byggs så är det inte självklart i dagsläget att det finns tillgänglighet till att utöva någon form av idrott.
RF anser att: Idrotten ska vara en naturlig del i byggandet av den hållbara staden/samhället. Idrottsanläggningar och miljöer ska vara ett givet inslag i samhällsplaneringen för att alla ska ha möjlighet att idrotta och träna. Det är också viktigt att idrottsföreningar får tillgång till alla typer av anläggningar till en rimlig kostnad oavsett vem som äger eller ansvarar för driften av anläggningen.
Om det inte finns idrottsytor, vad gör vi då?
En idrott som löser brist på idrottsytor är skateboarden. Först var det parkbänkar, räcken i trappor och gamla swimmingpooler som skateboardåkare höll till vid. I Louisiana, USA åker de i en kyrka. En kyrka som inte användes längre. Ett exempel på nytänk från Sk8 Liborius.
Kyrkan St. Liborius stängdes ner 1992 och heter numera Sk8 Liborius. En inomhus skateboardpark som sköts av medlemmarna till de som byggt om kyrkan till vad den är i dag. Den är öppen för allmänheten, fast de tar gärna emot fem dollar som donation.
Fyra tips till idrottsledare
Idrottsrörelsen bygger på att alla ska få träna och träna ska man få göra så länge som möjligt. Om din idrott eller din idrottsverksamhet du arbetar i har som mål att få barn och ungdomar att stanna kvar i idrotten krävs en särskild ledarskapsstil, Transformational Leadership.
Enligt idrottsprofessorn, Jean Coté (forskare inom coaching för barn- och ungdomsidrott), måste vi börja med att se barn och ungdomar som människor och inte endast som idrottsutövare. Transformational Leadership innebär helt enkelt, transformativt ledarskap. Med denna utgångspunkt har Coté byggt en praktisk lista för att förklara hur du kan applicera denna ledarstil i din vardag. Han har listat fyra I som hjälper idrottsledare till att åstadkomma ett transformativt ledarskap.
- Individual concideration: uppmärksamma varje individ i träningen. Fast det räcker inte att bara fråga hur det var i skolan idag. Utan, se och lär känna människan utöver själva idrottsutövaren. Fråga exempelvis hur det är med vänner och livet kring skola och fritid också.
- Intellectual stimulation: våga stötta barnen och ungdomarna genom att inte bara säga hur det ska vara. Utan fråga hur dem ser på en övning och vad som bör göras för att utveckla en egenskap, en övning etc. Stimulera dem till att själva hitta lösningar och ge ansvar. Kanske kan ni skapa hur lagkulturen ska vara tillsammans.
- Idealised influence: var en förebild till barn och ungdomar genom att agera som du förespråkar själv. Om du tycker att dem ska vara schyssta mot domaren, då ska även du vara det. Barn och ungdomar tar efter vuxna. Ett annat exempel som ges är att tränaren vågar erkänna misstag, vilket ger budskapet till gruppen att det är okej att göra misstag.
- Inspirational motivation: handlar om att berömma och ge feedback till barnen och ungdomarna. Säg inte bara “bra jobbat”. Vad är det som är bra egentligen? Med detta innebär det specifik feedback så som “du gör det bra med att vrida upp kroppen och visar till medspelarna att du vill ha passen där”.
Passa på att lyssna på en längre intervju med Jean Coté om “Transformational coaching – sport as a vehicle for positive youth development” i podden Wag the Dog – avsnitt 12.
Gamification, att leka är kul
Låt oss kika på det digitala som Göteborgs universitet hade undersökt, vilket nämndes från Idrottens Affärer. Har du hört talas om Fortnite? Ett datorspel som exploderat som ett av de populäraste spelen i världen (över 125 miljoner användare). Det är inte bara barn och ungdomar som spelare Fortnite, även Zlatan Ibrahimovic (se bild nedan) och Arsenalspelare, Mesut Özil.
Watch me play live NOW with my brother @KekGs on https://t.co/rFYbcUAt8m Follow and Subscribe pic.twitter.com/QKB6wR6gSh
— Zlatan Ibrahimović (@Ibra_official) May 26, 2018
Gamification är ett begrepp som används ofta i termerna att det är diverse element från spelvärlden som appliceras i något annat, som till exempel lojalitetsprogram (du kan läsa mer om detta i tidigare inlägg). Gamification kan även appliceras till våra klassiska sporter, som squash, tennis, fotboll och många fler. Med hjälp av smart teknologi kan både unga barn och äldre vuxna röra sig med hjälp av ett datorspelande sätt.
Fun with balls är en startup som växt snabbt och de skapar roliga aktiviteter med hjälp av diverse datorspelande element. Kan vara så enkelt som att kasta bollar på en skärm eller spela tennis och fotboll mot en vägg. Som du ser i videon verkar de leva upp till sitt namn, att det är kul med bollar.
[wpvideo Kdravx0C]
Gamification kan även implementeras för de traditionella sporterna och kan hjälpa till att öka kunskapen till sporter som tidigare varit okända för dig. Vad säger du om fäktning? Har du koll på hur det fungerar eller har du någonsin haft möjligheten att förstå det? Kanske kan det hjälpa till om du skulle få allt berättat via skärmen? Kolla för tidpunkterna 13:05-13:52 i videon nedan.
Sista exemplet på innovativa idéer hur vi kan aktiveras är med hjälp av förstärkt verklighet, även kallar Augmented Reality (AR). Bordtennis är en aktivitet och sport som inte behöver stor yta. Möjligen är ett bord dyrt att köpa eller svårt att få plats i hemmet. Fast, genom att tillämpa AR kan det mesta vara möjligt, eller vad tycker du?
Sportidealistens lärdomar
Enligt rapporter om barn och ungdomars hälsa ser den inte ljus ut, eller i alla fall inte hållbar. Däremot finns det möjligheter att vända denna trend. Kanske är skateboard en sport som kan ses som förebild för att erbjuda fysisk aktivitet oavsett vart du befinner dig? Om plan- och bygglagen inte prioriterar idrotten, så får vi se till att idrotten prioriterar dem ytorna vi har. Finns det ytor i din stad som till exempel en tom kyrka?
Är du ledare i en idrott? Tänk på hur viktig roll alla idrottsledare har i vårt land. Så många timmar ideellt engagemang som i slutändan ger barn och ungdomar möjlighet att röra på sig. Ofta räcker inte tiden till att planera alla träningar, fast tänk om ett transformativt ledarskap skulle kunna läras ut. Då kan idrottsutövarna även ses som människor och enligt Coté kan barn och ungdomar känna sig mer delaktiga och intresserade av idrottsrörelsen.
Slutligen har vi det digitala området som kan både ses som en nackdel men även en fördel till rörelse. Fun with balls har en innovativ lösning där Björn Borgs tennisspelande mot garaget byts ut till tennisspelande mot monster som ska träffas och ger poäng.
Vad kan du göra för att få fler i rörelse?
Om du gillar detta eller vill veta mera så är följande inlägg på liknande tema:
Hållbar utveckling
Smart och hållbar idrott
Tanken om lika till olika
Vore kul att få veta dina åsikter. Vad lärde du dig ovan? Vad vill du ha mer eller mindre av? Låt mig veta. Du får gärna mejla Sportidealisten eller ta kontakt på sociala medier (Twitter lägg till #Sportidealisten så jag hittar den & LinkedIn) om du vill veta mer. Du hittar alla kontaktuppgifter längst ned på sidan.
På återseende med mer lärdomar som ökar din kreativitet inom sportens värld.
