Denna vecka är det Pride och det innebär en stor folkfest, debatter och politik runt om i Stockholm och det har redan skett och kommer ske på väldigt många platser runt om i världen. Detta symboliseras ofta med regnbågsfärger och handlar i slutändan om att alla ska ha lika villkor och att vi står upp för människors frihet och rättigheter. Vad har då idrott med detta att göra? Idrotten som berör mer än en tredjedel av befolkningen bör vara öppen för alla och idrotten vill vara lika för alla. Men är det så? I veckans inlägg handlar det om lönestrukturer, maktpositioner och jämställdhet.

Vad är jämställdhet?

Innan vi går vidare kan det vara bra att redogöra vad jämställdhet är. Enligt Sveriges Riksidrottsförbund kan det förklaras på följande sätt:

“Det händer att jämställdhet och jämlikhet förväxlas. Skillnaden är att jämställdhet enbart rör relationen kvinnor och män. Att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet”.

Hur ser jämställdheten ut inom idrotten?

Riksidrottsförbundet vill att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Deras strategiska arbete och mål är att alla ska ha lika rättigheter oavsett kön. Riksidrottsförbundet poängterar själva att idrotten inte är jämställd. De menar att den började som något skapat av män för män.

“Lite förenklat hänger det samman med två saker. Dels är idrotten en spegelbild av samhället och den ojämställdhet och maktförhållanden mellan kvinnor och män som är där, dels hänger det samman med idrottens historia. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste jobba dels utifrån samhällsperspektivet, dels utifrån vår egen historia”.

Enligt en jämställdhetsrapport från Riksidrottsförbundet 2018 (baserat från 2016) är det fortfarande mansdominerat bland idrottsföreningar, specialidrottsförbund och distriktsidrottsförbund. I de avslutande orden från rapporten säger de att om samma takt som hållits de senaste tio åren skulle hållas framöver skulle det ta cirka 15 år för att uppnå helt jämn könsfördelning i SF:s styrelser och cirka 25 år innan könsfördelningen på ordförandeposterna är jämn. Slutsatsen av detta kan antas vara, det tar lång tid om vi inte hjälper varandra bättre nu än tidigare.

Idrottsstatistik

En intressant sida om du gillar siffror och statistik är idrottsstatistik.se som bland annat visar hur det ser ut med jämställdheten. Bland annat visar siffrorna att det är en betydligt större andel av LOK-stödet (Lokala aktivitetsstödet) som går till pojkar än till flickor år 2016, 61 % jämfört med 39 % om man summerar alla ålderskategorier 7-25 år.

Några andra punkter som du kan läsa om från idrottsstatisk.se är att

Hur ser fokus på jämställdhet ut idag?

Västerbottens idrottsförbunds Länsidrottschef har nyligen gjort en halvårssummering av deras arbete i norr och skrev följande om jämställdheten:

“Förra årets särskilda fokusområde var jämställdhet, något vi tack vare #metoo och #timeout fick ordentlig fart på under hösten. Detta har fortsatt under 2018 med #killmiddagar, frukostträffar #timeout, etablering av Futebol dá forca och av Locker Room Talk samt den egna kampanjen ”En riktig karl”. Det känns riktigt bra. Vi kommer att fortsätta under hösten, bland annat med ytterligare ett kurstillfälle ”Fem steg mot en mer jämställd idrott” samt intern kompetensutveckling”.

Vad kan vi göra? Eller ska vi kanske ställa oss frågan, vad gör du, jag och andra i dag? Futebol dá forca och Locker Room Talk är några av de jag själv har skrivit om tidigare, vilka jag också tycker passar bra in för detta inlägg och deras arbete för en mer jämställd idrott. Två till som jag nämnt i tidigare inlägg är IF BP och FairPay. Jag blev inte helt förvånad när BP presenterade en jämställdhetsrapport i samarbete med FairPay där de också visar hur de försöker arbeta för en mer jämställd idrott. Se videon nedan.

Det är skrämmande vilka stora skillnader det är mellan män och kvinnor. Hur ska flickorna som växer upp kunna se sig själva som fotbollsproffs när det finns få exempel och förebilder i dag som klarar sig lika bra som herrfotbollsproffs. Det är kanske inte så konstigt att kvinnor upplever sig mindre värda än män, vilket en studie har visat på. Läs hela BPs jämställdhetsrapport här!
En annan organisation som arbetar för en jämställd idrott är FN-organet UN Women. Kanske kommer du ihåg en förebild från damfotbollen i Sverige, Marta? Hon har tidigare spelat för Umeå, Tyresö och Rosengård. Hon har nu blivit Goodwill-ambassadör för UN Women och ska hjälpa till i arbetet med att öka förutsättningarna till en mer jämställd idrott.

Tecken på damidrottares utveckling

Med svenska ögon gick det väl inte miste om att vinter OS dominerades av damernas medaljer? Tittar vi på fotboll är det återigen damerna som tagit fler medaljer. Kanske är det dumt att jämföra på så vis. Ofta hör man att marknaden styr, men är det så lätt eller handlar det bara om att det är olika villkor och en jämförelse som inte kan eller ska göras? Men det sker en utveckling för damidrottare och ett annat tecken på damidrottens utveckling är Barcelonas damfotbollslag.
FC Barcelonas damer har nyligen gått ut med ett historiskt samarbete. De har nämligen en ny tröjsponsor för tre år framåt tillsammans med Stanley Black & Decker. Även om inga siffror har angetts har det meddelats att det är det största ekonomiska samarbetet någonsin i världen bland damfotbollen.

FC Barcelonas kommunicerade följande i samband med nyheten:

“This first-of-its-kind jersey sponsorship for the Barca’s Women’s team has set a new standard in the commercialization of women’s sports, one which will further fuel the growth of women’s sports around the world.”

Lösningen, så blir du jämställd

Hur kan vi oavsett om vi är proffs, publik, ideell ledare med flera, förändra och bli jämställda? Sofia B Karlsson, utbildningsansvarig jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, har fyra tips på hur en idrottsförening kan gå tillväga.

En annan bra plattform att hålla koll på är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas Inkluderande Idrott! Den syftar till att stötta arbeten med inkludering genom att ge kunskap, skapa reflektion, samtal och förhoppningsvis handlingskraft, vilja och mod att förändra.
Dessutom vill jag rikta ett stort grattis till Sofia B Karlsson som fick Regnbågspriset (delas ut av RFSL Stockholm under Stockholm Pride) och priset uppmärksammar personer eller organisationer som gjort viktiga insatser för hbtq-samhället under det gångna året.

Om du läser detta innan Prideparaden så kan du läsa på Riksidrottsförbundets hemsida vilka idrotter och organisationer som deltar i idrottsrörelsens sektion och tänker på en idrott på lika villkor i paraden under Stockholm lördagen 4 augusti:

• Simförbundet
• Amerikansk fotbollsförbundet
• Skridskoförbundet (roller derby)
• Skateboardförbundet
• Budo- och kampsportförbundet
• Ridsportförbundet
• Bordtennisförbundet
• Friidrottsförbundet
• Basketbollförbundet
• Gymnastik och parkour
• Cheerleading
• Parasportförbundet
• Dövidrottsförbundet
• Skolidrottsförbundet
• Rugby 
• Golfförbundet
• Stockholms idrottsförbund
• Upplands idrottsförbund
• Locker Room Talk
• Friskis o Svettis
• Sportdykarna

Sportidealistens lärdomar

Bristen på kvinnor i olika idrottsroller bidrar till en ond cykel där andra unga kvinnor avskräcks från att komma in i sportindustrin på grund av brist på inspiration, rollmodeller eller till och med ett stödsystem. Ett sätt som jag tror kan hjälpa utvecklingen är att öka antalet förebilder och inspirationer som visar att allt är lika möjligt för kvinnor som för män och för män som för kvinnor. Det finns de organisationer som försöker ändra på detta. Till exempel IF BP, FairPay, Futebol dá forca och Locker Room Talk.
Könets ojämlikhet är inte ett problem som bara påverkar kvinnor. När hälften av den mänskliga befolkningen nekas sin fulla potential är världen som helhet en enorm nackdel. Trots ökad medvetenhet om frågor som påverkar kvinnor fortsätter framsteg på denna front att gå sakta framåt. Dessutom till varje konversation om könsskillnaden är det viktigt att förstå att vi inte bara diskuterar damidrottare, utan en samling globala problem. Följaktligen kommer det att krävas en rad lösningar på lokal, nationell och global nivå inom områden från sjukvård till utbildning för att minska klyftan med bland annat lika lön.
Låt oss avslutningsvis se den globala könsskillnaden som inte bara ett försvagande problem för samhället, utan också en stor möjlighet. Vi kan se att Europas största ungdomsförening (IF BP) vill göra skillnad, vi kan se att Serena Williams dominerar och är en förebild och vi kan se att Stanley Black & Decker tar täten med stor tröjsponsring. Argumenten för att minska klyftan är inte bara moraliskt motiverade, utan de är också ekonomiskt motiverande. Faktum är att främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män kan öka 12 miljarder dollar till global tillväxt. En jämställd idrott är inget som borde behöva diskuteras, det borde vara en självklarhet i livet, eller som Mahatma Gandhi sa:
“No culture can live, if it attempts to be exclusive”.